TSA koloniserade svenska delen av Märket i Ålands hav!

TSA och Märket

En lång, men inte gränslös, förhistoria

Långt ute i det ödsliga Ålands Hav ligger ett litet, litet skär, som kallas Märket. Det är bara några hundra meter långt och hälften så brett, och har det blåst 12 m/s ett tag så spolas hela skäret över. Märket har sedan urminnes tider befolkats av sälar och - mera tillfälligt - av en och annan fiskare. Det märkliga med skäret är att det delas i två lika stora delar mellan Sverige och Åland.

1885 lät den ryske tsaren bygga en fyr på Märket. Så långt var han i sin fulla rätt, eftersom Finland då var ett ryskt storfurstendöme. Men vad han inte tänkte på (eller var det kanske just det han gjorde?), och vad ingen annan då tänkte på eller brydde sig om, var att fyren uppfördes på den svenska halvan av skäret.

Hundra år senare upptäcktes emellertid detta övertramp. Stor oro utbröt i de båda berörda länderna. Skulle man flytta fyren? Skulle man flytta gränsen? Man enades om det senare - man kan ju inte flytta omkring fyrar hur som helst, fartyg kan gå på grund av sådant. Men gränser kan man inte heller bara rita upp och säga "Nu gör vi så här, va?" Man tillsatte sålunda en kunglig och en antagligen presidentlig gränsrevideringskommission, som så småningom nedkom med ett förslag, varom De Höga Fördragsslutande Parterna (på vanligt språk Finland och Sverige) kunde enas.

Villkoren var att

Ingetdera landet skulle förlora eller vinna i areal
Den ominösa fyren skulle hamna på finländskt/åländskt territorium
Gränsens skärningspunkter med strandlinjen skulle vara oförändrade (har betydelse för fiskevatten)

Resultatet blev så här:

Vinkeln norr om fyrbyggnaderna är en mur för att skydda dem mot packis

Tro mig eller inte, det här är inget skämt. Det är resultatet av många års arbete av två länders gränsrevideringssakkunniga och trädde i kraft 1985-08-01, så håll dig för skratt!

Sändaramatörer invaderar Märket

Det finns sändaramatörer som ägnar sitt liv åt att ha kontakt med så många länder som möjligt. Och för att inte deras liv alltför snabbt ska bli meningslöst, har man sett till att det finns massor av "länder", eller DXCC-länder, som de kallas i det här sammanhanget, cirka 350 stycken. Det är fint att ha ett sådant land inom räckhåll, där det inte finns några bofasta sändaramatörer, för om man upprättar sin station där (man företar en DXpedition, som vi säger) så kastar sig världens sändaramatörer över en för att kunna ståta med ett QSL-kort från ett sällsynt "land". 10000 kontakter på en vecka är inget ovanligt!

Villkoret för att något territorium ska få räknas som ett särskilt DXCC-land är att det ligger tillräckligt långt från moderlandet (det gör inte Märket) eller att det skiljs från moderlandet av ett område under annan administration. Finländska sändaramatörer kom på att Märkets fyr, som administrerades direkt från Helsingfors, var finländsk, men skildes från moderlandet av ett område under annan administration (Åland) , och det godkändes! Sedan gjorde, och gör, de och andra länders sändaramatörer DXpeditioner till Market Reef lite då och då med prefixet OJ0.

En sak som man talar tyst om är att före gränsrevisionen satt man faktiskt i Sverige och körde med finländsk specialsignal. Eller var själva fyren finländskt territorium? Men det ska vi inte dra upp nu, det är historia.

Täby Sändaramatörer invaderar Märket!

Den svenska delen av Märket fyller inte kraven på ett särskilt DXCC-land. Inget främmande territorium skymmer utsikten från Märket till det svenska fastlandet. Men TSA:s nuvarande ordförande, Calle SM5BF, kläckte i mitten på 1980-talet idén att skaffa ö-halvan ett särskilt prefix och att aktivera den. Telestyrelsen godkände prefixet SI8, och signalen, som faktiskt tillhör TSA, blev SI8MI. Om man så vill kan "MI" stå för Market Island i motsats till (eller i likhet med) finländska Market Reef.

Den 26 september 1987 hade samme Calle ordnat med att en fiskebåt tog oss från Singö till Märket. "Vi" var SM5BF, SM5IQ, SM0ICG, SM0HBV, SM0MPV och SM0MYL. Kraftig dyning gjorde det omöjligt att lägga till på nordsidan, vilket hade varit enklare, så fiskebåten ankrade upp på sydsidan på behörigt avstånd från de grynnor som omger skäret, och SM0MPV körde fem turer in till stranden med en man i taget som passagerare i en jolle. Efter två turer hade han lärt känna varenda grynna, så då vågade vi ta vår apparatur med också.

Jollen på väg över det upprörda havet

Snabbt restes två master, den ena för en tvåmeters-yagi och den andra för att hålla uppe mittpunkten på en inverted V för 80 m och en för 20 m. Klubbens IC275E och -IQ:s IC740 kopplades in, och kl 1002 UTC denna lördag den 26 september 1987 gick signalen SI8MI ut i etern för första gången. Hemmastationen SK0MT blev först lyckliggjord (op SM0KDG), sedan Kvarnbergets SK0UX (op SM0OGL) och som tredje man SM5ASE. Så släpptes hela kopplet lös på 80 m, och med tanke på att vi inte hade sagt ett knyst om expeditionen i förväg måste man säga att 50 kontakter på 1½ timme på det bandet vittnar om att buskradion på fastlandet fungerade bra! SM0, 2, 3, 4, 5, 6 och 7 finns med i loggen - gotlänningarna bor ju själva på en ö så de tyckte väl inte det här var något att bry sig om. - På 20 resp. 2 m blev det bara några få QSO.

Två vindpinade stationer i full gång

Calle trollade fram en flaska champagne, och stämningen var på topp där ute på det platta skäret, till en fjärdedel överspolat av vatten, med 15 km till närmaste land, medan en blek sol ett ögonblick tittade fram ur de regntunga skyarna och förgyllde det tokiga gänget kring radioapparaterna. Tomflaskan förvaras i klubbstugans Hall of Fame.

Två vindpinade operatörer före champagnen

Senare har andra TSA:are i sällskap med finländare kört radio från Märket, och då under längre tid, men det är en annan historia.

Du får du också!

Enligt myndigheternas beslut får signalen SI8MI användas vid all svensk amatörradiotrafik från Märkets svenska del. Signalen förvaltas av TSA, och stationsföreståndare är SM5BF. Andra klubbar och grupper är välkomna att använda signalen, men tillstånd måste ovillkorligen inhämtas av stationsföreståndaren! Samråd måste tas med andra intressenter, främst med OH0-gänget, så att det inte blir några kollisioner - att samtidigt köra från finska och svenska delarna lär inte gå bra.

En högtrycksvecka i juli därute i Ålands hav kan bli ett minne för livet. Säkerligen en stormvecka i oktober också, men då räcker det kanske med korttidsminnet.

Kom du direkt till den här sidan t.ex. från en sökmotor? Då har du inte den gula innehållsförteckningen till vänster. Klicka i så fall här så ordnar det sig!